Schäferhund
Schäferhunden är en framavling av hund i den större storleken och kommer ursprungligen från tyskland. Schäferhunden är en relativt ny hundras vars ursprung kan dateras till 1899. Som en del av kategorin vallhundar så är Schäferhunden en arbetshund som från början avlades fram för att valla får. I och med Schäferhundens styrka, intelligens och mottaglighet i lydnads träning arbetar de idag inom polisiära och militära roller över hela världen. På grund av sin lojala, trofasta och skyddande karaktärsdrag har Schäferhunden blivit en av de vanligaste och mest uppskattade hundarna i världen.
Ursprung
Under 1800-talets Europa gjordes försök att
standardisera raser och hundar började avlas fram för
att bevara och ta fram egenskaper som kunde användas vid
fårvallning
och att skydda fåren från
rovdjur.
I Tyskland gjordes detta inom de
lokala samhällena, där fårherdarna valde
att avla de hundar som de trodde hade egenskaper som krävdes
för vallning av får, såsom intelligens,
styrka och ett väl utvecklat luktsinne. Resultatet blev hundar
som hade möjlighet att utföra svåra
uppgifter på ett enkelt sätt men de varierade
betydligt, både i utseende och förmåga,
från en plats till en annan.
För att bekämpa
dessa skillnader grundades gruppen Phylax Society 1891 med avsikten att
skapa standardiserade hundraser
i Tyskland. Gruppen upplöstes
efter bara tre år på grund av interna
konflikter kring vilka egenskaper som de skulle ta vara på
då vissa utav medlemmarna tyckte att hundarna skulle
födas upp enbart för att arbeta, medan andra
ansåg att hundar skulle avlas fram även för
sitt utseende. Trots den att gruppen misslyckades med sitt
mål hade de inspirerat människor att
fortsätta att standardisera hundraser och fortsätta
med egen avel.
Max von Stephanitz, en före detta Ryttarmästare och
tidigare student vid Berlin Veterinary College, var en sådan
ex-medlem. Han trodde starkt på att hundar bör avlas
fram för att arbeta. Under 1899, visade Von Stephanitz upp en
hund som hette Hektor Linksrhein. Hektor var en produkt av
många generationer av selektiv avel och uppfyllde till fullo
de egenskaper som Von Stephanitz tyckte att en arbetshund bör
ha. Han var nöjd med hundens styrka, intelligens och lojalitet
att han hade köpt den direkt. Efter köpet
döpte han om hunden till Horand von Grafrath och Von
Stephanitz grundade Verein
für Deutsche Schäferhunde
(Society for the tyska Shepherd Dog). Horand
förklarades vara
den första tyska Schäfern hunden och var den
första hunden som lades till i den nystartade gruppens
rasregister.
Horand blev grunden för gruppens avelsprogram och blev pappa
till mängder av hundar med önskvärda
egenskaper. Horands mest framgångsrika var Hektor von
Schwaben. Hektor var inavlad med en annan av Horand avkomma och
producerade Beowulf, som senare blev pappa till totalt
åttiofyra ungar, främst genom att vara inavlad med
Hektors andra avkomma. Beowulf's ungar tros ha en genetisk
koppling till alla tyska Schäferhundar. Man tror att gruppens
framgångsrika avelsprogram möjliggjordes
främst på grund av Von Stephanitz starka,
kompromisslösa ledarskap och han är
därför krediteras med att vara skaparen av den tyska
Schferhunden.
Popularitet
När den brittiska
kennelklubben först accepterade
registreringar för rasen 1919, registrerades femtiofyra hundar
och till och med året 1926 skall denna siffra ha
ökat till över 8000. Rasen vann internationellt
erkännande efter första världskriget
då hemvändande soldater talade mycket om
Schäferhunden. Vidare växte populariteten vidare
på grund av hundskådespelare såsom Rin
Tin Tin och Strongheart. Den första Schäferhunden som
registrerades i USA tillhörde drottningen av Schweiz, men
hundens avkomma drabbades av fel på grund av dålig
avel, vilket gjorde att rasen drabbades av en nedgång i
popularitet under slutet av 1920-talet. Intresset för
Schäfern ökade igen efter Schäferhunden
Sieger Pfeffer von Bern 1937 och 1938 vann American Kennel Club
för att sedan avta i slutet av andra världskriget
på grund av anti-tyska stämningar i tiden.
Schäferhundens popularitet har sedan dess ökat successivt fram till 1993, när rasen blev den tredje mest populära rasen i USA, en position rasen fortfarande innehar. Dessutom är rasen normalt bland de mest populära i andra register i världen.
Namnets ursprung
Rasen hette Deutscher Schäferhund vilket bokstavligen kan översättas till "tysk vallhund". Rasens namn kommer sig av det ursprungliga syftet med Schäferhunden, att hjälpa fårherdar att valla och skydda fåren. På den tiden fick alla vallhundar i Tyskland detta namn och de blev därför känd som Altdeutsche Schäferhunde eller den äldre tyska vallhundarna. Schäferhunden exporteras till Storbritannien först 1908 och Storbritannien Kennelklubb började erkänna rasen 1919.
Den direkta översättningen av namnet godkändes för användning i det officiella rasregistret, men i slutet av första världskriget trodde man att införandet av ordet "tyska" i namnet skulle skada rasens popularitet på grund av anti-tyska känslan som fanns efter kriget. Rasen bytte officiellt namn från den brittiska Kennelklubben till "Elsassiska Wolf Dog" som också började användas av många andra internationella kennelklubbar. Efter en tid så ändrades namnet på nytt och "varg hund" ströks från den fullstädiga namnbeteckningen. Namnet ”Elsassiska” fanns kvar i fem decennier fram till 1977 då framgångsrika kampanjer och påtryckningar från hundentusiaster ledde till att Brittiska kennel klubbar att tillät rasen att registreras igen som den tyska vallhunden.
Mer information om Schäferhundar finns hos Svenska kennelklubben www.skk.se


